Angående Skill Challenges.

Nu när 5th Edition, “D&D Next”, är på gång så är det ju läge att försöka sammanfatta positiva och negativa sidor hos 4th Edition. Jag ställer upp en lista utifrån en GM’s perspektiv;

PROS
Statblocks! Att ha enkel tillgång till dessa, och att de varit standardiserade, har gjort det till en smal sak att köra encounters med för mig okända fiender.
Visuellt! Kartor och figurer har givit spelet en helt ny taktisk dimension.
Powers! Så gott som alla varelser har alternativ till “hugger med svärdet”.
Online tools! Compendium, Monster/Character Creator. Grymma verktyg.
Mekanik! En enda mekanik för allt har gjort regeldiskussioner så gott som överflödiga.
Clerics! Nu kan de göra mer än bara heala eftersom alla kan läka sig till viss mån.

CONS
Rutnät! Förslappar och boardgameifierar rollspelet.
Fokus på Hack & Slash! Mycket lite incentiv till gediget rollspelande och därmed väldigt lite support för produkter som fokuserar på något annat än att slå ihjäl monster.
Party Balans! Det har eftertraktats balans och vi fick det, till den grad då alla karaktärer mer eller mindre är samma karaktär med olika skins. Inga fler skillmonkeys, jack-of-all-trades eller schweitziska armeknivar, vilket kan vara bra, men det blir en aning slätstruket…. men rättvist. Svårt detta.
Magin! Att fega ur med en “Cataclysm” för att komma tillrätta med ett magisystem i fullt sken är på gränsen till brottslig lathet! Att sedan släppa en vansinnig mängd officiella magiska föremål, men kraftigt begränsa tillgången till dem är nästan ohederligt! Hundratals föremål är totalt värdelösa och ingen vill ha dem, medan andra är klart overpowered och de är så gott som omöjliga att få. Dåligt konstruerat system som ber på sina bara knän om att få modifieras.
Så, det var lite tankar jag har om 4th. Angående 5th så har jag läst igenom reglerna i alpha version, och hittills har jag inte sett mycket som tilltalar mig och jag är verkligen orolig för vilken vändning det hela ska ta. Kanske vi stannar kvar i 4th och bytar system vid 6th istället 🙂

Skill Challenges
Ack ja! Sent skall syndaren vakna, verkligen. Vi har ju spelat 4th så länge det funnits men aldrig att vi kommit på hur man egentligen ska köra en XP genererande skill challenge. Ja, inte förrän nu alltså, nu när jag satte mig ner för att skriva detta och kom att tänka på det hela. Jag var inte säker på vart jag ville placera denna speciella företeelse, så den får en egen rubrik, och jag ska nu försöka förklara vad en Skill Challenge är och hur den bör spelas, och kommer att spelas runt vårt bord med start från imorgon.

Spelarna ska förstå att de befinner sig i en skill challenge, men det skulle bli fel att berätta det för dem rakt ut eftersom det kan hämma rollspelet som eventuellt kommit igång. Därför kommer jag att använda en mer subtil form av annonsering som jag väljer att kalla “Lyckans Vita och Olyckans Röda Tärningar” Det funkar helt enkelt som så att när skill challengen är igång, vid första lyckade, eller misslyckade skill checken, då droppar jag en tärning med respektive färg framför spelledarskärmen och då vet spelarna vad som är på gång. De bör redan ha fått en uppfattning om vad de är menade att göra, men de har ingen aning om hur svårt det är, dvs. hur många vita det kommer att krävas för att lyckas eller hur många röda för att misslyckas. Detta ger ytterligare ett spänningsmoment. Men, hur är det då meningen att man ska spela en skill challenge? Som namnet antyder så handlar det om Skill, och inget annat. Detta Betyder att man kollar sitt papper efter sina skills och beslutar sig för vad man kan bidraga med och i slutändan så slår man tärningen… MEN!  – det ska göras i ett rollspelsperspektiv! Skill Challenges är Strukturerat Rollspel mot ett enda mål i motsats till det vanliga Fri Form rollspelet som kan slingra sig precis hur som helst.

En av fördelarna med Strukturerat rollspel är att det blir lättare på de spelare som “fryser” och inte vet hur de nu ska ta sig vidare. Frågan “Vad säger du till vakten?” har olika innebörd beroende på om du bara vill snacka lite skit med vakten eller om du vill få honom att släppa in dig i slottet han bevakar. vissa spelare klarar sig fint oavsett varför du frågar den vad den säger till vakten, medan andra lutar mer åt metod-skådespelarens form av rollspel och behöver ett svar på “vad motiverar mig?” innan den kan ta ett vettigt beslut om vad den säger till vakten. Strukturerat rollspel får både introverta och extroverta rollspelare att luta sig framåt och alla vill bidra till lösningen på sitt sätt.

När jag sa att man “kollar sitt formulär efter skills och slår tärningen” så är det bara den rena mekaniken. Vad det handlar om är vilka actions en karaktär gör, inte vad spelaren gör. Istället för;

SLP: “Jag Intimiderar. Jag fick 18.”
GM: “Kobolden darrar av rädsla. 1 Lyckat.”

så..

SLP: “Jag tar tag om koboldens axlar och fladdrar med näsborrarna och spänner ögonen i den och vrålar VAR ÄR JUVELEN?! Intimiderar, fick 18.”
GM: “‘J-j-j-jag kan inte berätta, mästaren, h-h-han k-k-k-kommer att d-d-döda mig om jag berättar!’ Kobolden darrar och verkar redo att kollapsa precis när som helst. <Släpper en Lyckans Vita Tärning på bordet>.”

Rollspel gör hela skillnaden mellan en kul Skill Challenge och en riktigt tråkig tärningsrullning. När spelarna blivit varma i kläderna inför detta sätt att spela Strukturerat Rollspel så kan det vara på sin plats att de slår checken innan de säger vad de gör och formulerar sig därefter. Exemplet ovan med kobolden hade inte verkat vettigt om spelaren fick 4 i resultat på sin Intimidate check, eller ännu värre fummlat! Då hade det varit bättre, åtminstone roligare, att göra såhär;

SLP: “Jag spänner blicken i kobolden, fladdrar med näsborrarna så att snoret rinner i långa tömmar, drar min kniv som vrålar BERÄTTA VART JUVELEN ÄR ANNARS SÅ STICKER JAG MIG TILLS JAG BLÖDER!! Intimiderar, fick 4”
GM: “Kobolden kan knappt tro vad den hör och börjar giggla okontrollerat och tappar all respekt den hade för er.” <Släpper en Olyckans Röda Tärning på bordet> “-2 till alla skillchecks från och med nu vänner och jag skulle undvika att intimidera den om jag var ni!

Så som Skill Challenges är konstruerade så är det meningen att alla i gruppen ska försöka vara med och lösa problemet vid handen, och alla har möjligheten till det också om så bara som support. Om man försöker lura någon vid kortspelsbordet med lite thieving skills, kanske för att byta ut kort lite snabbt ni vet, så kan en annan spelare distrahera motståndaren med ett bluff support med 10 i effekt. Det betyder att man inte behöver vara sådär väldigt bra på bluff i detta fallet för att faktiskt kunna bidraga lite. En annan sak man ska tänka på är att en Skill Challenge är sammansatt av många olika skills och att man bara kan komma så långt genom att använda en och samma skill om och om igen. Där gäller det som spelare att vara lite lyhörd inför vad GM säger efter varje skillcheck. Om man tänker försöka ta sig in i det bevakade slottet så går det bara att smyga så många gånger innan det blir uppenbart att man smyger liksom, och förlitar man sig enbart på att hålla sig dold och tyst så innebär det ofrånkomligen att man inte bara inte tar sig in i slottet utan också att man blir tagen på bar gärning medan man försöker. Bara ett tips.

Nu kan man argumentera att de flesta Skill Challenges borde gå att rollspela sig igenom utan att behöva slå tärningen, och det är ju förvisso sant för vissa spelgrupper och i vissa situationer och rollspelssystem, men detta är D&D 4e och i detta systemet slår vi tärningen när vi gör en Skill Challenge. Det är inte ett hinder utan ett hjälpmedel så att alla runt bordet, oavsett om man är introvert eller extrovert, kan vara med och rollspela på lika villkor. Det ställer såklart mycket höga krav på GM som måste improvisera hur mycket som helst under en sådan, och inget är så uttömmande och utmattande som konstant improvisation, men om spelarna gör sin del så kommer GM definitivt att göra sin. Det blir lite draghjälp från båda sidorna av skärmen.
Angående tid i Skill Challenges; En Skill Challenge kan pågå under ett fåtal stridsrundor, t.ex. stänga portalen så att inga fler fiender kan ta sig in medan striden pågår för fullt i rummet, till flera dagar, eller veckor om det handlar om svåra diplomatiska problem som ska lösas på hög nivå och med många personer inblandade. Ofta är det uppenbart hur lång tid man har på sig, men vet man inte så fråga GM rakt ut.

Vad är då belöningen med en lyckad Skill Challenge? XP såklart, men den är av underlydande betydelse, det viktiga är att man kommer att föra handlingen framåt och att man har kul tillsammans medan man gör det Vad är konsekvenserna av ett misslyckande? Tja, det beror lite på vad det handlade om, men generellt kan man säga som så att resultatet av ett misslyckande inte är totalt avgörande, men försvårar avsevärt uppgifter som ligger framåt i tiden. Smyger man sig in i slottet, och misslyckas, så kanske man ändå kom in men blev sedd och får nu lagen efter sig. Försöker man tvinga en kobold att berätta om Juvelen, så kommer den säkert att berätta om den ändå, men absolut inget om de otaliga fälorna på vägen eller om den hungriga draken som vaktar den. Kartan man behöver för att hitta till den legendariska gravkammaren kommer att visa vägen dit och tillbaka, men kommer kanske att gå via en mängd möjligheter till bakhåll och andra problem. Så, klarar man inte utmaningen så kommer handlingen ändå att röra sig framåt, om än lite mindre friktionsfritt.

Ok, det var väl det jag hade att säga om D&D 4e just nu. Dags att förbereda morgondagens spelning.  eftersom det är 4e så går det snabbt… så länge jag kan konstruera mina kartor i rappet vill säga. Denna bloggen var menat att bli en mellanaktsblogg som skulle beskriva lite om vad som egentligen hände när gänget dumpade ner Kroknäsas huvud genom vampyrens rökgång, men det får komma en annan gång.